
bing.com
När människor först hör om ”Schrödingers katt” har de många frågor: ”Är det ett riktigt experiment? Varför talar man om en katt och en låda i fysiken? Kan en katt verkligen vara både levande och död samtidigt?”
I den här artikeln ska vi reda ut vad detta berömda tankeexperiment är, varför det är så viktigt inom kvantfysiken och hur denna idé kan vara användbar i våra vardagsliv.
Kort om upphovsmannen och experimentets betydelse
Historien handlar om Erwin Schrödinger, en österrikisk fysiker och en av grundarna av kvantmekaniken. År 1935 kom han på en imaginär situation med en katt i en låda för att demonstrera hur konstiga kvantlagarna är när vi försöker tillämpa dem på stora objekt istället för små partiklar.
Så föreställ dig:
- Det finns en ogenomskinlig låda med en levande katt inuti.
- I lådan finns en radioaktiv källa med 50 % sannolikhet för att den sönderfaller (det vill säga den kan aktiveras eller inte under en viss tidsperiod).
- En detektor som upptäcker sönderfallet aktiverar en mekanism: om sönderfallet sker, går en flaska med gift sönder och katten dör. Om inget sönderfall sker, överlever katten.
- Lådan är stängd och ingen kan titta inuti.
Enligt kvantmekanikens lagar (om vi tar dem ”bokstavligen”) är katten inuti lådan i ett ”suspenderat tillstånd” – både levande och död tills vi öppnar locket och tittar. Det låter absurt, men det är just det som är paradoxen: när det gäller mikropartiklar är en sådan ”superposition” (två tillstånd samtidigt) normalt. Men att överföra detta till en katt verkar väldigt konstigt.
Varför kan katten vara både levande och död?
Inom kvantfysiken finns begreppet superposition. Det betyder att en partikel (till exempel en elektron) kan finnas i flera tillstånd samtidigt tills vi mäter var och hur den är. Men en katt är ju ingen mikroskopisk partikel, eller hur? Faktum är att Schrödingers idé bygger på denna kontrast: han ville visa hur ologiskt det ser ut att tillämpa kvantlagar på stora objekt från vår vardag.
Så länge lådan är stängd vet vi inte om mekanismen har aktiverats eller inte. Ur kvantmekanikens matematiska synvinkel finns det en sannolikhet för att katten både lever och är död. Teoretiskt kan vi tala om att katten ”existerar” i båda tillstånden tills vi tittar inuti. Men så snart vi öppnar lådan ser vi ett specifikt tillstånd (katten är antingen levande eller död).
Vad är paradoxen?
I den vanliga världen händer saker antingen eller inte. En katt är aldrig ”halvt levande”. Men i kvantvärlden förekommer till synes omöjliga saker – som att en partikel befinner sig på två ställen samtidigt – hela tiden. ”Schrödingers katt-paradox” påminner oss om att kvanteffekter inte alltid följer logiken i vår vardagliga erfarenhet.
Forskare förklarar på olika sätt varför vi inte ser sådana ”konstigheter” omkring oss:
- Köpenhamnstolkningen säger: ”systemet väljer definitivt ett tillstånd vid observationen.”
- Multiversumtolkningen föreslår att alla möjligheter förverkligas i parallella världar. I en är katten levande, i en annan inte.
- Dekohärensteorin påpekar att interaktion med omgivningen ”suddar ut” kvanteffekterna och gör dem till vanliga händelser.
Man behöver inte fördjupa sig i detaljer – det viktiga är att förstå att Schrödingers katt uppfanns för att visa att kvantfysik beter sig helt annorlunda än vad vi är vana vid att tänka om verkligheten.

bing.com
Vad ger detta oss?
Vid första anblicken är det svårt att förstå hur en ”mytisk” katt kan hjälpa oss i livet. Men ändå, nedan följer några intressanta tankar om detta.
Förmågan att leva med osäkerhet
Schrödingers katt symboliserar en situation där resultatet är oklart tills sista stunden. I livet befinner vi oss också ofta i ett tillstånd av ”vet inte om det kommer att fungera eller inte”. Ibland är det bara att acceptera att vi inte får veta ”om katten lever eller är död” utan en konkret handling.
Att inte fastna vid ett enda scenario
Kvantmekanik föreslår många möjliga utvecklingsvägar. Det påminner oss om att det ofta inte finns en ”enda rätt” lösning i livet. Det finns alltid alternativ och reservplaner.
Att agera istället för att grubbla oändligt
Om vi ständigt är rädda för att öppna ”lådan” av rädsla för misslyckande, kommer vi att förbli i ett tillstånd av ovisshet utan att veta resultatet. Ibland måste man bara ta ett steg framåt, hur skrämmande det än kan verka.
Intressanta fakta
- Gillade Schrödinger inte katter? Det är en vanlig myt att Erwin Schrödinger ”plågade” katter. I själva verket utfördes aldrig experimentet i verkligheten – det var en rent teoretisk modell, skapad för att demonstrera kvantteorins paradoxer. Schrödinger använde katten helt enkelt som ett exempel på en välkänd varelse som skulle befinna sig i en helt absurd situation ur sunt förnufts synvinkel.
- Erwin Schrödinger och hans bidrag. Han är känd inte bara för katten utan också för sin ekvation som beskriver partiklars vågbeteende. Den anses vara en av kvantmekanikens ”grundstenar.”
- Användning i kvantteknologier. Principen om superposition (där ett system kan befinna sig i många tillstånd samtidigt) används aktivt vid utvecklingen av kvantdatorer, som förväntas vara mycket kraftfullare än de vanliga.
- Koppling till Everettisk (multiversum-)tolkning. I den ”multiversumtolkning” av kvantmekanik som föreslogs av Hugh Everett antas det att universum ”förgrenar sig” i flera parallella verkligheter vid varje mätning. Det vill säga, i en av världarna är katten levande, och i en annan är den död. Själva idén om multiversumtolkningen sågs länge som vetenskaplig fiktion, men idag diskuteras den ganska seriöst, med försök att hitta experimentella bevis eller motbevis.
- Experiment med makroskopiska system. Forskare har länge experimenterat med kvanteffekter och tillämpat dem inte bara på fotoner och elektroner utan också på större objekt (som molekyler eller ”små trummor” av nanomaterial). Även om ingen sätter en katt i en låda, hjälper sådana experiment att förstå hur långt ”kvantvärldens konstigheter” kan sträcka sig.
- Popkultur och memes. ”Schrödingers katt” har blivit en verklig kultfigur i populärkulturen och nämns ofta i filmer, serier, memes och böcker. Till exempel kan den ses i den vetenskapspopulära serien ”The Big Bang Theory” samt i många science fiction-berättelser där parallella universum och kvantfenomen nämns.
Fragment från ”The Big Bang Theory”
En av de nyaste tolkningarna av Schrödingers tankeexperiment är berättelsen av Sheldon Cooper, en karaktär i serien ”The Big Bang Theory” (”Teorin om allt”), som han framförde för sin mindre utbildade granne Penny.
I detta korta avsnitt diskuterar seriens karaktärer ”Schrödingers katt” i ett avslappnat samtal – naturligtvis med den humor som är karakteristisk för serien. Genom paradoxen försöker de förstå relationer och hur osäkerhet kan påverka viktiga beslut i livet. Detta fragment visar tydligt hur ett vetenskapligt koncept kan bli ett verktyg för samtal om kärlek, vänskap och personliga känslor.
Du kan aktivera undertexter i videospelaren och välja deras översättning till valfritt språk i inställningarna
”Schrödingers katt” är ett levande exempel på hur vetenskap kan bryta våra vanliga föreställningar om världen. Den visar att fakta ibland kan vara märkligare än de verkar. För oss kan detta bli en symbol för att vi ibland helt enkelt inte kan veta hur saker och ting ligger till förrän vi gör något konkret.
Så om det finns en ”låda” i ditt liv som du är rädd för att öppna, kanske det är dags att sluta plågas av gissningar och titta inuti. För det är först då vi verkligen får veta vilket alternativ som blev verklighet.